﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2716
Titel Stabiliteten i det finansiella systemet
Titel.kortform Stabiliteten i det finansiella systemet
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2015
Utgåvenr
Ställe Ordlista, s. 47--49
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Finansinspektionen
Utgivare.2.nu.organisation Finansinspektionen
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE Basel 3
svFK Ett globalt ramverk som fastställts av Baselkommittén. Basel 3-överenskommelsen för banksektorn innehåller reglering inom kapitaltäckning, bruttosoliditet och likviditetsreglering. I EU införs detta regelverk genom en tillsynsförordning (CRR) och ett nytt kapitaltäckningsdirektiv (CRD 4).

svTE bolånetak
svFK Bolånetaket trädde i kraft 1 oktober 2010 genom FI:s allmänna råd FFFS 2010:2. I dessa råd anges att lån med bostad som pant inte får överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde.

svTE bruttosoliditet
svFK Ett mått som anger hur stort det egna kapitalet är i förhållande till bankens totala tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen. Måttet används som komplement till de riskbaserade kapitaltäckningskraven. Ambitionen är att krav på bruttosoliditet ska införas i EU år 2018.
enTE leverage ratio

svTE central motpart
svDF finansiellt företag som träder in som part i finansiella transaktioner och tar över ansvaret för att förpliktelserna fullgörs

svTE certifikat
svDF finansiell produkt för handel på penningmarknaden som finansiella och icke-finansiella företag emitterar
svAN Certifikaten har en löptid på upp till ett år och är en del av företagens kortfristiga finansiering.
 Europeiska bankmyndigheten (Eba -- European Banking Authority) Myndighet som ansvarar för regleringen av banker inom EU.

svTE Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten
svSYTE Esma
svFK Myndighet som ansvarar för regleringen av värdepappersmarknader inom EU.
enTE European Securities and Markets Authority
enSYTE Esma

svTE interbankränta
svUPTE Stibor
svDF ränta på lån utan säkerhet mellan banker
svAN Den svenska interbankräntan kallas för Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate) och används som referensränta i bland annat derivatkontrakt och lån till rörlig ränta emitterade i svenska kronor.

svTE interna riskklassificeringsmodeller 
svSYTE IRK-modeller
svDF beräkningsmodeller som banker utvecklar och, efter FI:s tillstånd, använder för att beräkna hur mycket kapital som behövs för att täcka olika kreditrisker

svTE kapitalkrav
svDF regler för hur mycket kapital ett finansiellt företag minst måste hålla för att få bedriva verksamheten
svAN Kravet är kopplat till hur högt risktagande företaget har, och ska kunna fungera som en buffert om förluster uppstår.

svTE kontracyklisk kapitalbuffert
svUPTE kreditcykel
svDF tidsvarierande kapitalkrav som syftar till att hantera systemrisker kopplade till den s.k. kreditcykeln som betecknar kreditmarknadens variation över tid

svTE kreditgap
svDF indikator som visar hur mycket den privata sektorns skuld i förhållande till BNP avviker från en uppskattad långsiktig trend

svTE kärnprimärkapital
svFK Avser i princip eget kapital, det vill säga aktiekapital och ackumulerade icke-utdelade vinster, det vill säga det kapital som först absorberar förluster.

svTE kärnprimärkapitalrelation
svDF relation mellan kärnprimärkapital och riskvägda tillgångar

svTE likviditetsrisk
svUPTE marknadslikviditetsrisk
svDF risken för att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser på förfallodagen utan att kostnaden ökar avsevärt
svAN Med likviditetsrisk i finansiella instrument menas risken för att ett finansiellt instrument inte omedelbart kan omsättas i likvida medel utan att förlora i värde. Denna risk kallas ofta för marknadslikviditetsrisk.

svTE likviditetstäckningsgrad
svFK Ett krav uttryckt inom ramen för det nya kapitaltäckningsregelverket (CRD 4) som innebär att en bank ska ha tillräckligt med likvida tillgångar för att kunna möta sina kortsiktiga åtaganden under en ”stressad” 30-dagarsperiod.
enTE LCR
enSYTE liquidity coverage ratio

svTE OTC
svFK Beteckning som används för sådana finansiella produkter (exempelvis derivat) som handlas direkt mellan köpare och säljare utanför en börs eller handelsplattform.
enTE Over the Counter
enSYTE OTC

svTE Pelare 1, 2 och 3
svFK Kapitaltäckningsregelverket Basel 3 är uppdelat på tre så kallade pelare. Pelare 1 innebär att minimikapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och för operativa risker beräknas utifrån explicita beräkningsregler. Pelare 2 innebär att risker identifieras och riskhanteringen bedöms i ett bredare perspektiv av tillsynsmyndigheten. Detta kan innebära ett påslag till de kapitalkrav som räknas fram inom ramen för pelare 1. Pelare 3 definierar olika transparenskrav som bland annat omfattar information om bankens egna interna processer för att utvärdera bankens totala kapitalbehov (Pelare 2).

svTE primärkapital
svDF summan av kärnprimärkapital och primärkapitaltillskott
svAN Primärkapitaltillskott är bl.a. eviga förlagslån med vissa speciella egenskaper. Ett förlagslån är ett lån utan särskild säkerhet och med sämre förmånsrätt än ett obligationslån, vilket innebär att innehavaren vid en konkurs får sämre betalt efter övriga fordringsägare, men före aktieägarna.

svTE provisionsnetto
svDF skillnaden mellan intäkter och kostnader från avgiftsbelagda tjänster

svTE riskpremie
svDF den extra avkastning investerare kräver i kompensation för att ta en högre risk

svTE riskvikt
svFK När kapitalbehovet i en bank ska beräknas utgår man från storleken på de s.k. riskvägda tillgångarna. För att beräkna de riskvägda tillgångarna multipliceras värdet av varje tillgång, exempelvis ett bolån eller en företagskredit, med en riskvikt. Riskvikterna varierar mellan olika tillgångar beroende på hur stor kreditrisken för varje tillgång bedöms vara. Hög riskvikt innebär större risk än en låg riskvikt. Om man räknar samman värdet på en banks alla tillgångar, vägda med de olika riskvikterna, får man fram ett samlat värde på de riskvägda tillgångarna i banken.

svTE räntekvot
svFK Ett mått på hur stor del av sin inkomst som ett hushåll lägger på räntekostnader. Måttet definieras som hushållets räntekostnader efter skatt dividerat med hushållets disponibla inkomst.

svTE räntenetto
svDF skillnaden mellan intäkter från utlåning samt räntebärande värdepapper och kostnader för in- och upplåning i ett företag

svTE skuldkvot
svFK Ett mått på skuldsättning som beräknas genom att dividera hushållets totala skuld med hushållets årliga disponibla inkomst.

svTE Solvens 2
svFK Ett samlingsnamn på de nya regler för försäkringsbolags ekonomiska ställning och styrka (solvens) som arbetas fram inom EU.

svTE solvenskvot
svFK Ett mått som avser att mäta hur väl försäkringsbolagen klarar sina åtaganden till försäkringstagarna. Ett försäkringsföretags kapitalbas dividerad med företagets solvensmarginal. Solvenskvoten måste överstiga 1, för att solvenskravet ska vara uppfyllt.
 Solvensmarginal Ett mått på försäkringsföretagens kapitalkrav, det vill säga den lägsta nivån för kapitalbasen. Solvensmarginalen beräknas utifrån verksamhetens art och omfattning, men är inte baserat på det individuella företagets riskprofil. I Solvens 2 införs ett riskbaserat solvenskapitalkrav med mer detaljerade individuella beräkningsregler.

svTE stabil nettofinansiering
svFK Ett likviditetsmått som ställer en banks stabila finansiering i relation till dess illikvida tillgångar under ett stressat ettårsscenario. EU-kommissionen har som ambition att lägga fram ett lagförslag om NSFR under 2016.
enTE NSFR
enSYTE net stable funding ratio

svTE stresstest
svFK Avser analys av olika scenarier för att testa motståndskraften mot oväntade och negativa händelser.

svTE supplementärkapital
svFK Avser i huvudsak kortare företagslån (se primärkapital), vissa reserver och annat kapitaltillskott som tillsynsmyndigheter har godkänt som supplementärkapital.

svTE systemrisk
svDF risken att centrala funktioner allvarligt störs eller helt slås ut i hela eller delar av det finansiella systemet

svTE säkerställd obligation
svDF obligation där innehavaren har särskild förmånsrätt vid en eventuell konkurs
svAN Syftet med säkerställda obligationer är att kreditrisken normalt är lägre jämfört med obligationer som inte är säkerställda, vilket medför att upplåningskostnaderna sänks.
